Långt ifrån alla gillar kyckling. Somliga påstår sig tycka om det, men i själva verket är det tillbehören den ofta serveras med som de tycker om. Jag själv tillhör den senare kategorin. Men nog om det. Det här receptet publiceras som en direkt hyllning till alla lätt hålögda män som jobbar som servitörer på Urban Deli vid nytorget och som på den direkta frågan om man verkligen blir mätt på dagens majskyckling för 110:- om man inte tar någon potatis till, utan att tveka eller ens flacka med blicken omedelbart svarar, "Ja, inga problem. Du kan ju alltid dryga ut med lite extra sallad". När jag fick in en (1) kycklingklubba som jag drygade ut med den paprikabit och de fem salladsbitar som rymdes på min askfatsstora salladstallrik tror jag att både jag och servitören anade att den här relationen, den var nog ingenting vi skulle kunna bygga vidare på. Men. Se detta recept som en gåva. Från mig till dig. En möjlighet att inspireras i dina framtida kyckling -kontra mättnadsutvärderingar mot andra potentiella lunchkunder.



Parmesankyckling:
6 st kycklingfiléer
1 dl fet mjölk
2 ägg
2 dl ströbröd
1 dl fulparmesan (den färdigrivna sorten)
2 dl lite bättre riven parmesan
2 st mozzarella
2 st lagerblad
1 msk torkad oregano
1 pressad vitlöksklyfta
2 burkar hela tomater
rödvin
färsk basilika
flingsalt
svartpeppar
olivolja

Banka lite planlöst på kycklingfiléerna. Vispa ihop mjölk och ägg. Doppa kycklingen och rulla runt i ströbröd, oregano, fulparmesan salt och peppar. Stek av i riktigt mycket olivolja på hög värme tills du får en bra krispig halvfriterad yta. Lägg allt i ett ugnsfat tillsammans med hela tomater, lite rödvin och lagerblad. Toppa med mozzarella, parmesan, basilika och lite mer salt och peppar. 225C i ugn i 25 min. Dryga ut med lite extra sallad om du inte blir helt mätt.