Under mitten av 90-talet drabbades lokala delar av stockholm, närmare bestämt birkastan av den s.k. sjuaninfluensan. I folkmun populärt kallad arne jacobsen-sjukan. Myndigheterna blev helt tagna på sängen och stod handfallna. När man så här i efterhand kan se tillbaka kan resultatet summeras till en mer eller mindre förlorad generation uppsalaakademiker. Någon gång under mitten av 00-talet fick smittskyddsstyrelsen indikationer på ett nytt utbrott i regionerna kring karlbergs station. Denna gång av en muterad form av viruset. Nu stod dock inte myndigheterna handfallna utan man hade lärt sin läxa. En massvaccination inleddes omgående för att bekämpa denna nya influensa myntad Eamessjukan. Många säger att det är tack vare myndigheternas handfasta ingripande mot Eamessjukan som den s.k. andra vågen av viruset vi drabbades av häromåret, populärt benämnd residence-effekten, fick så skonsamma skadeverkningar. Under senare tid har dock kritiska röster börjat höjas mot vaccinationen. Biverkningar har kunnat skönjas hos en del ur den yngre delen av populationen vilka helt sonika börjat handla tysk industridesign och teakmöbler igen.